News
RUN LIKE NO ONE IS WATCHING
LÄS MER
ETT PB FÖR VÅR PRODUKTCHEF
Vi tog ett snack med vår Produktionsansvarige Therese Munthe, som i helgen satte ett nytt fint pers på maraton i Valencia, hela 10 min snabbare än förra rekordet.
" Den känslan när man springer i mål på ett maraton är oslagbar- löpning när det är som bäst "
Therese Munthe
Produktchef
" Valencia Marathon detta fantastiska lopp som jag har sprungit en gång tidigare för ett år sedan, var även årets stora mål.
Från september har jag haft bra kontinuitet och fått in mycket styrketräning som jag tror är en nyckel för mig. Jag kände mig trygg med att jag hade kört bra långpass och många km lite snabbare än min tänkta tävlingsfart
Dagen innan loppet sprang jag som vanligt ett uppvärmningspass med 3x3 min i tänkt tävlingsfart. Det kändes bedrövligt och pulsen var hög, tyckte även att jag fick ont i halsen efteråt.. nerver och oro sa mina mer rutinerade löparvänner och de hade rätt Tidigt morgon gick jag upp, stretchade, gjorde alla förberedelse övningar och joggade sen bort till starten.
Vädret skulle bli perfekt ca 8 grader vid start och sedan ökande upp till ca 17 grader. Det var sol hela tiden. Jag fick till den perfekta outfiten från YMR Track Club med Österlen Lds Mid Tights, Österlen Lds Singlet och Åsunden Compression Socks.
Dessutom fick jag för första gången testa våra nya sleeves som släpps om några månader. Det var första gången jag sprang med sleeves och jag är så glad att jag hade dem. De värmde bra innan start och kompressionen var skön att ha hela loppet. Såg under loppet att många petar in en gel längst upp, det ska jag också göra nästa gång!
Fantastisk stämning och en speaker som var bland den härligaste och roligaste jag hört på länge gjorde att jag kom i bra stämning. Känslan inför start är magisk och jag blir alltid lika euforisk.
Startskottet gick och jag sprang iväg! Klockan var inte i synk med kilometeranvisningarna så jag stämde av tiden var 5:e km. Konstaterade efter första 5:an att det nog gick lite för fort men det kändes lätt så jag fortsatte och försökta hitta en bra rytm för dagen. Banan är helt perfekt, det vet jag sen förra året och stämningen längs banan är magisk!
Jag delar alltid upp loppet i 5km. Försöker också få i mig energi ungefär var 5:e km. Allt flöt på bra fram till 29 km då började jag känna kramp i låret. Det oroade mig lite men jag kunde fortfarande springa med mitt vanliga löpsteg. Sprang vid km 30 förbi några som sprayade liniment på mina ben och drog ner farten för att inte riskera att krampen skulle bli värre.
Fortsatte ta en 5:a i taget och räknade i huvudet vad som skulle krävas. Det hjälper tycker jag att hela tiden ha fokus på något annat än själva löpningen. Vid 40 km förstod jag att jag skulle springa på eller strax under min målsättning och jag vågade öka farten lite.
När det är 900 meter kvar är det skyltar var 100:e meter och jag började le! Nu skulle jag snart springa in på den blå mattan och den fantastiska målgången var nära.När jag såg klockan för min startgrupp kunde jag slappna av jag hade marginal men försökte mig ändå på en liten spurt och kom in med drygt 35 sekunders marginal till min målsättning för loppet. Den känslan när man springer i mål på ett maraton är oslagbar- löpning när det är som bäst! "
- Therese Munthe, Produktchef YMR Track Club