News
CHICAGO PREPARATIONS
LÄS MER
Under nästan två veckor har vår grundare och VD varit expertkommentator för TV-tittarna i Sverige under de Olympiska spelen; tävlingar som inte gjorde någon besviken. Här är hans OS-rapport.
När jag tävlade i Sydney år 2000, så var det över 100 000 i publiken kl.9 på morgonen när jag hoppade längdhoppskval. Även här på Stade de France så var det fullsatt på alla friidrottstävlingar och stämningen var elektrisk redan från första startskottet. Fest, dans, musik och tävlingar som inte gjorde någon besviken, gör detta till ett av de bästa Olympiska Spelen någonsin.
Tillsammans med min kollega Tommy Åström så blev det många timmar att kommentera. Vi är båda två personer som verkligen älskar friidrott och alla dess grenar. Man behöver läsa på en hel del under den lilla tid man har mellan tävlingarna, men jag har sommarjobbat som kommentator i 21 år, så en del sitter i bakhuvudet så klart sedan tidigare.
Som svensk är så klart Armand ’Mondo’ Duplantis guld och världsrekord i stavhopp det största. Han och vi drömde om ’två tävlingar’; först kampen om OS-guldet och sedan att han skulle sätta världsrekord. Han vann guldet och var sedan den ende idrottaren kvar som tävlade på Stade de France den kvällen. 80 000 i publiken hade stannat kvar bara för att se hans försök på nya världsrekordet på 6.25m. I det sista försöket klarar han och hela Stade de France exploderar i ett glädjerus. Ett ögonblick jag aldrig kommer att glömma.
Sprintgrenarna var dramatiska med en segermarginal på fem tusendelar på herrarnas 100m. På damsidan försvann Jamaicas favoriter en efter en och USAs dominans blev stor i hela mästerskapet, även om Botswana med Letsile Tebogo i spets chockade USA på 200m och nästan knep guldet på 4x400m för herrar.
Som alltid var medel- och långdistans dramatiskt. Strategi och dagsform blev avgörande och Kenya och Etiopien fick sällskap på pallen av till exempel USA, Uganda och så klart Norge. Sifan Hassan från Nederländerna gör också en historisk insats med brons på 5000m och 10 000m och går sedan och vinner maratonloppet. Hur är det möjligt?
Kastgrenarna och hoppgrenarna var även de minnesvärda, med till exempel chockseger i spjutet av Arshad Nadeem från Pakistan. Och så var det då Sydney McLaughlin-Levrone som krossade Femke Bol och satte nytt världsrekord på 400m häck med 50.37 – ett världsrekord som är så bra att det är svårt att förstå.
Medaljer och rekord i all ära, men det intrycket som är allra starkast är ändå att världen kom samman på detta mästerskap och förenades i glädje och ömsesidig respekt för varandra. Något som i nyhetsrapporteringen på sistone känns allt mer avlägset. Jag älskar mångfalden som finns inom friidrott; Kvinnor och män tävlar på samma arena och får lika mycket uppmärksamhet.
Nästintill alla nationer i hela världen är representerade på mästerskapen i friidrott. Vi har guldmedaljörer från jordens alla hörn som till exempel St Lucia, Norge, Japan, Pakistan, Ukraina, Uganda, Nya Zeeland och så vidare. Långa, korta, stora, små är med och tävlar – det finns en gren för alla. För mig är detta en stor del av varför jag tycker att friidrott är världens bästa sport.
TACK Paris! TACK till arrangörerna som arbetade så hårt för att få ihop det här. TACK till alla idrottare som kämpade. TACK till alla ni TV-tittare som lyssnat på oss från morgon till kväll. Imorgon är jag tillbaka på vårt Clubhouse i Stockholm för att tillsammans med YMR Track Clubs dream team göra de bästa kläderna för alla ni som älskar friidrott och löpning lika mycket som jag”.
Peter Häggström, grundare och VD YMR Track Club